martinadf

Var precis inne i stan för tjejkväll på Gina Tricot. 20% rabatt på exakt allting - ganska okej! Kom hem med lite smått och gott, bland annat en alldels underbart skön vit tröja. Som inte är så vit längre. Rosa Bandet-galan på TV3 - tårar. Tårar. Och tårar.

Det handlade alldeles nyss om en kvinna som fick kraftiga smärtor i ena bröstet någon månad efter hon fött sin första dotter. Först trodde hon att det hade med amningen att göra - men när hon gick till läkaren, konstaterades det att hon hade en elakartad cancertumör i ena bröstet. Det gick uppåt, men sedan neråt igen och hon avled för ett halvår sen. Hennes man och 3-åriga dotter får leva vidare, utan sin fru och utan sin mamma. För hon kommer aldrig tillbaka.

Jag var på Rosa Bandet-galan förra året och det var även då en fruktansvärt hemsk historia. Jag vet inte vad det är, men jag sympatiserar väldigt lätt med äldre män. Det är något visst med dem. Den här gamla mannen, i 60-årsåldern, hade inte bara förlorat sin fru i bröstcancer. Två av tre döttrar blev cancersjuka även de, varav en överlevde. Jag kan inte med ord beskriva hur uppfylld av ilska och sorg jag blev. Den smärtan han hade i ögonen fick hela ens själ att rivas sönder. Vad har han gjort, som är så ont, att han ska förtjäna förlora tre familjemedlemmar? Jag gillar inte religon men är det något bra den medfört så är det tron på karma. Tyvärr är det inte alltid så det funkar.

Bröstcancer är en alldels fruktansvärd och en alltför vanlig förekommande sjukdom. 9% av Sveriges kvinnor drabbas av det. NIO PROCENT! Att ens skriva får ögonen att tåras. Min mamma sitter här två meter ifrån mig och är lika rörd. Jag blir så rädd när jag tänker att det kunde vart hon eller jag. Att det kan bli hon eller jag. Man får sig en riktig tankeställare. Varje timma, minut och sekund är viktig. Jag tror inte på övernaturliga fenomen och inte heller på ett liv efter döden. Men ibland önskar jag att jag gjorde det. För ibland inser man att livet kan tas så lätt ifrån en. Det tynger ner en men det är viktigt att inte glömma det. Ta hand om er och försök se det ljusa även i de mörkaste tider.

Fortsätt framåt, framåt, framåt. Livet är inte över förrän det är över.

En av historierna som de visade alldeles nyss handlade om en kvinna som fick kraftiga smärtor i ena bröstet någon månad efter hon fött sin första dotter. Först trodde hon att det hade med amningen att göra - men när hon gick till läkaren, konstaterades det att hon hade en elakartad cancertumör i ena bröstet. Det gick uppåt, men sedan neråt igen och hon avled för ett halvår sen. Hennes man och 3-åriga dotter får leva vidare, utan sin fru och utan sin mamma. För hon kommer aldrig tillbaka.

Jag var på Rosa Bandet-galan förra året och det var även då en fruktansvärt hemsk historia med. Jag vet inte vad det är, men jag sympatiserar väldigt lätt med äldre män. Det är något visst med dem. Den här gamla mannen, i 60-årsåldern, hade inte bara förlorat sin fru i bröstcancer. Två av tre döttrar blev cancersjuka även de, varav endast en av de två överlevde. Jag kan inte med ord beskriva hur uppfylld av ilska och sorg jag blev. Den smärtan han hade i ögonen fick hela ens själ att rivas sönder. Vad har han gjort, som är så ont, att han har förtjänat att förlora tre familjemedlemmar? Jag gillar inte religon men är det något bra den medfört så är det tron på karma. Tyvärr är det inte alltid så det funkar. 

Bröstcancer är en alldels fruktansvärd och alltför vanlig förekommande sjukdom. Ungefär 11% av Sveriges kvinnor drabbas av det. ELVA PROCENT! Att ens skriva det får ögonen att tåras. Min mamma sitter här två meter ifrån mig och är lika rörd. Jag blir så rädd när jag tänker att det kunde vart hon eller jag. Att det kan bli hon eller jag. Man får sig en riktig tankeställare. Varje timma, minut och sekund är viktig. Jag tror inte på övernaturliga fenomen och inte heller på ett liv efter döden. Men ibland önskar jag att jag gjorde det. För ibland inser man att livet kan tas så lätt ifrån en. Det tynger ner en men det är viktigt att inte glömma det. Ta hand om er och försök se det ljusa även i de mörkaste tider.

Fortsätt framåt, framåt, framåt. Livet är inte över förrän det är över.



That it will never come again is what makes life so sweet.